Söndag 6/7 20:00 visar vi en extrainsatt föreställning av Liv och Ingmar (2012).
Söndagen den 29 juli 2007 fick Liv Ullmann en inre känsla av att Ingmar Bergman skulle dö. Hon chartrade ett plan och gav sig av till Fårö, där hon kramade om sin livskamrat och tog ett tårfyllt farväl.
”Jag ville tacka honom för det rika liv vi hade tillsammans”, har Liv berättat.
Bara några timmar sedan, på måndagsmorgonen, somnade Ingmar in i stillhet. Det var som om han inväntat att Liv skulle komma och ta farväl innan han fick dö.
I ”Liv och Ingmar” återvänder Liv Ullmann till hennes och Ingmars Fårö, den plats där de gjorde sin allra första film tillsammans, ”Persona” (1966). Vilket blev starten på ett av filmhistoriens mest fruktsamma samarbeten mellan en regissör och skådespelare med filmer som ”Vargtimmen” (1968), ”Skammen” (1968), ”En passion” (1969), ”Viskningar och rop” (1972), ”Scener ur ett äktenskap” (1973), ”Ansikte mot ansikte” (1976), ”Ormens ägg” (1977) ”Höstsonaten” (1978). Filmer som – mer eller mindre, men oftast mer – inspirerats av parets gemensamma liv.
Båda var vid tidpunkten gifta, men valde att lämna sina äkta hälfter för sin stormande kärlek. Hon var 25 år med en handfull bagatellartade filmer bakom sig. Han var 46, och sedan länge respekterad som en av världens främsta regissörer.
Förhållandet varade i fem år, vilket gav dem en dotter (författarinnan Linn Ullmann, född 1966), och som sen övergick i en 37 år lång vänskap, där de aldrig kunde slita banden mellan varandra. Detta eftersom de var, som Bergman själv uttryckte det; ”smärtsamt sammanlänkade”.
Filmen berättas ur Livs perspektiv och varvar ett vemodigt besök på Fårö i nutid med utdrag ur hennes bok ”Förändringen” (1976), kärleksbrev till henne från Ingmar (upplästa av Samuel Fröler), privata bilder och några av de mest klassiska Bergmanscenerna. En poetisk kärlekshistoria växer fram som pendlar mellan stormande förälskelse – och svartsjuka, illvilja och galenskap. Liv har inga problem att ställa ”Ingmar den Store” mot väggen. Så exempelvis i avsnittet där hon berättar att han vägrade låta henne ha gäster eller ens låta henne lämna deras väl inhägnade tomt.
Filmen är regisserad av Dheeraj Akolkar, som beskriver sitt verk som ”en film för dem som älskat och förlorat någon, men ändå fortsatt att älska”.
Den stämningsfulla, melankoliska musiken är väldigt viktig för filmen och är skriven av Guldbaggebelönade Stefan Nilsson, berömd för musiken till bland andra ”Pelle Erövraren” (1987), ”Så som i himmelen” (2004) och nu senast ”Balladen om Marie Krøyer” (2012).
Liv & Ingmar ersätter The Lunchbox som tyvärr försvunnit i postgången.